I en debattartikel i Svenska Dagbladet, 30 september 2017, skriver psykolog Birgitta Göransson och barn- och ungdomspsykiater Magnus Kihlbom:
Rättssäkerheten i asylprocessen för ensamkommande har satts ur spel. Gå till roten med det onda. Ändra den nya asyllagen samt granska och utvärdera Migrationsverkets arbetssätt.
Den mer än årslånga väntan på intervjun skapar ytterligare stress och bryter ner den unges redan skadade kognitiva förmåga när det gäller koncentration och minne. Hoppet om att det fanns godhet och mänsklighet någonstans i världen har burit dem genom flykten. Vi som följer ungdomarna under lång tid ser hur deras hopp grusas, hur minnes- och koncentrationsförmågan avtar och livslusten försvinner. Att känna hopp och framtidstro är avgörande för den psykiska hälsan. Våra samtal kommer att handla om att överleva och att inte ta livet av sig. Att de unga överlever denna tid beror på alla de människor som utan ersättning på olika sätt stödjer den unge och upprätthåller livsmodet.
Skräcken att placeras på något av Migrationsverkets asylboenden för vuxna i väntan på ett överklagat beslut om avvisning eller avvisning är stor. De ligger långt bort från den ort där man känner sig hemma. Det stödjande nätverket av skolkamrater, lärare och gode män försvinner. Ungdomarna tvingas leva nära och sova i samma rum som män som liknar de misshandlare och våldtäktsmän de mött i hemlandet eller under flykten. Det finns ingen personal att prata med när mardrömmar terroriserar dem. Ingen sjukvårdspersonal som kan hjälpa dem att komma till doktorn för att följa upp diagnoser som till exempel tbc, eller kan ta hand om deras mediciner som är begärliga och stjäls. Gode män som följt sina adepter när de flyttar, vittnar om att det inte sällan snabbt erbjuds narkotika.
Läs hela debattartikeln: https://www.svd.se/traumatiserade-unga-asylsokande-behandlas-brutalt
